it's like i'm being pushed over a cliff by a suicidal mickey mouse
idag lämnade jag min kärleksstad igen för ett tråkigt göteborg. jag hoppas verkligen att jag kan åka tillbaka snart igen. det är så mycket mer jag hade velat göra och så många fler affärer som behöver ses över. åh, stockholm i mitt hjärta! när jag väl kommit tillbaka igen efter en åksjuk tågresa (ja, jag har börjat bli åksjuk på senaste, det SUGER för jag kan inte ens titta ner på mina fötter utan att magen tittar upp i halsen), sprang jag ut i det lilla, tafatta göteborg för att köpa jacka. men en sådan hittade jag inte, så jag får hålla till godo med de tråkiga små slafsarna jag har. dessutom måste jag ha nya stövlar. svarta. mitt konto säger dock blankt nej. JAG MÅSTE SKAFFA ETT JOBB. inte för att jag ser hur jag skulle ha tid med det (och inte för att jag kan se hur jag ens skulle kunna få något heller), men ändå. någonstans hade det säkert kunnat klämmas in, och pengarna hade inte skadat någonstans. men nu är det ju som sagt inte så. jag tog ut kim på en höstig höstpromenad efter att jag klämt i mig några dussin klementiner, vilket var kallt men mysigt. imorgon är det, för den som missat, måndag igen och helgen har SOM VANLIGT gått alldeles för fort. ja, jag hänger inte med nånstans. har jag sagt det förut? historian skulle egentligen skrivas nu, men något kom i vägen. jag orkar förövrigt inte med livet och vill helst av allt dyka ner i en stor kopp kärlek eller svälja några burkar lyckopiller. en summering av helgen blir ändå övervägande positiv. jag har ju hängt med en hel del sötgötar och trots allt faktiskt kommit hem med fyra nya par skor. mormors garderob är snart tömd, vilket är synd. där är det ju åtminstone gratis och dessutom coolt retro. nu ska jag sova bort mina bekymmer och vakna med SPRUDLANDE POSITIV energi. HAAHAAA. godnatt.
Kommentarer
Trackback