ärnst

solen skiner, jag har köpt en kappa och spindlarna har krupit upp på altanen. det är vår, och vårkänslorna har med det så smått börjat tinas upp. jag vet inte om det är specifikt för mig, eller om det är ett allmänt syndrom, men så fort solen börjar göra sig påmind och krokusarna tittar upp blir jag så fruktansvärt kärleksfull och jävlig, och med det galet kär i allt och alla. jag har funderat på att tillverka lite kärlekselixir för den stundande kärlekslöshetens skull. det gäller bara att komma upp med det där finurliga receptet. något att önska mig av påskharen kanske. för snart är det ju påsklov - galet. tiden springer fram allt för fort, och jag står som vanligt två månader bakom och undrar varför allt och alla har så bråttom. av någon anledning har jag blivit jävligt anti alla stora högtider, då de endast är till för att man ska få en ursäkt för att frossa i på tok för mycket i godis, motbjudande högtidsmåltider, alkohol och ännu mer alkohol och godis. så för att slippa påskhysteri och påskägg flyr jag till skidglid och varma källor i bad gastein, österrike. så ha det så lagom käckt, trevligt och trendigt som det bara går, medan jag har det ännu bättre.

kärlek,
ärnsti