ärnst

vem är jag att säga att livet är skit? herregud, jag vet för tusan inte ens innebörden av meningen. människor har varken hem, familj, mat eller skola. men inte fan tror jag att de går runt och tycker att livet är skit. de fokuserar på nästa steg; att överleva. så här ligger det till idag: jag började skriva ett bittert inlägg om hur jag satt på axess akuten i total panik och om hur grått det är att jag lider av halsfluss och om hur redo (tyd sarkasmen) jag var för att ta mig an ännu en höstdepression. sedan blev jag avbruten för att ta en titt på nyberg & törnblom på tv3 och insåg då hur jävla meningslöst det faktiskt är att gå runt och vara bitter. jag har trots allt, inte en enda jävla vettig anledning till att vara bitter. okej, saker och ting går inte riktig som jag vill, och jag vill lova att jag har haft ett rejält oflyt. men vad är det att gräma sig över? så mycket annat går så jävla bra (jag bor inte i ett skjul, jag har inte cancer (även om jag trodde det för en kort sekund, ang. svullen spottkörtel). jag har inte krig utanför dörren och min bästa vän blev inte ens sprängd i luften igår. jag är definitivt inte ful (faktiskt tämligen snygg, om jag får säga det själv), lider inte av låg intelligens och saknar inte skor i garderoben. ja, du förstår...). men jag har ett liv som är på tok för kort för att slarvas bort, helt enkelt. och så var det inget mer med det. egentligen kan jag inte säga att jag faktiskt är så där bitter på riktigt. det har mest blivit en trygg svada som är så lätt att ta till istället för att bara acceptera. jag ska från och med nu fokusera på hur bra jag själv är, och på allt bra som gör mitt liv så fett bra. för det är en del, vill jag lova. jag skulle kunna skriva hel lista på saker som förgyller vardagen. en lista som de saker som gör mig till denna skrämmande bitterfitta inte ens kommer i närheten av i längd och mängd. så varför låta dem styra och begränsa mig? det här kommer att låta (låter redan) fruktansvärt klichéigt, men det får gå för det: livet är livet och dess möjligheter är obegränsade. därför ska den lilla bitterfittan inte tillåtas att domdera mitt tankespektra och med det förvandla mig till ett tomt svart hål. nej, nu är det ta mig tusan slut på bitterfittans glada dagar. hennes tid är förbi. tack och adjö -vink, vink-. det här kallar jag insikt - fy fan, vad jag är bra.