paraty: batar och hastar och vattenfall och annat vackert.
de senaste dagarna har jag och leonie roat oss at att hata alla retarderade idioter som ocksa slagit sig ner pa varat hostel. vi har de konstant packade engelsmannen som tycker att livet gar ut pa att inte gora ett piss, undantaget att konsumera alkohol. sen har vi det nya zeelandska ganget bestaende av den rotlosa, trevliga men allt for fulla vagabonden som inte kan forsta varfor man ska arbeta, den nippriga lilla flickan, the pretty boy, tjockisen och the wannabe prettyboy, med pa tok for pumpade muskler, forkrympt hjarna samt for stort behov av att havda sig; slutsats, formycket! nytt tillkommet i vart rum ar de medelalders norska tjejerna som solar och sover hela dagarna, for att supa bort sina natter i neonrosa trojor. herre javlar. polackerna som alskar att klia varandra pa ryggen samt att bada i osregn. hippieflickorna som ar sa javla timida, och tycker att allt ar sa vackert att de maste rusa ut pa morgonen for att titta pa soluppgangen pa den faktiskt (i gamforelse med alla andra) fula stranden. nu later jag kanske hard och bitter, men just har har jag funnit det ytterst roande att bara hata alla manniskor. herre javlar vad vi har skrattat. dock har vi hostelets guldkorn: en femtioplusarig fortidspensionerad tysk herre som, efter att ha rest jorden runt ett antal ganger, akt till sao paoulo fran tyskland med ett konteinerfartyg (bara for sakens skull), besokt alla varldens kontinenter osv, for forsta gangen bor pa hostel. han hade manga anektoder att komma med, och berattde stolt om alla sina flickor i rio (ja, dar kan man ju lasa mellan raderna, har faktiskt fatt hora att rio ar lika stort som thailand nar det kommer till prostitution, bara att det inte ar lika omtalat). dock javligt imponernade att hora om alla spannande platser han besokt under sitt liv. nu lever han pa sin pension och sin forsakring och reser sex manader om aret. javligt lustig. han har akt flodbat tre ganger pa amazonfloden, sa nu funderar vi pa att gora en sexdagars tripp fran belém till manaus, nar vi kommit sa langt.
hur som. ar nu i paraty, en liten ort sydvast om rio. staden ar kand for sin historia och dess historiska centrum. det har vi dock inte engagerat oss sarskilt mycket i, mer an att tycka att byggnaderna ar vackra. det pagar for tillfallet nan kristen festival har, och inte for att jag har sa mycket til overs for religion, sa ar det anda mysigt att se hur hela stan ar vid liv, glad och fargstark. sen vi kom hit har vi tagit det relativt lugnt. jag har blivit matforgivtad och bajsat som jag vet inte vad, men nu ar det bra. dock har jag istallet dragit pa mig varldens forskylning. igen. lite trottsamt. men, skont att inte behova ha hall igang dygnet runt. tiden har har vi spenderat ute pa en bat, badat i vackra vikar, simmat till fina strander och djungellika oar. vi har rockslidat i skogen pa berg, likt kanor, ner i en liten sjo, vilket gav lite skrapsar pa armar och rumpa, men det det var det vart. igar kvall at vi ute och at for andra gangen, och konstaterade an en gang att det inte ar vart det. det ar dyrt och inte sarskilt knullande i munnen. dock var brodet en sensation, speciellt eftersom vi fick knackebrod, nagot vi saknat sen vi lamnade sverige. till var lycka har vi ocksa hittat ett paket all bran med extra fibrer, men da fick leonies mage fiberchock eftersom det enda som finns att tillga har ar vitt brod. javligt gott, dock. min mage blev bara glad. idag har vi varit och ridigt i djungeln hela dagen. det var fantastiskt. badade i vattenfall, tittade pa fina blommor och lustiga sma djur, samt galloperade pa dammiga vagar. jag blev som ett litet barn nar hasten borjade springa. med pa turen var en tolvarig liten pojke som var helt galen. vet inte om det var ledarens son eller hur han horde ihop dar, men det hor inte till saken. han piskade sin hast till vansinne, samt fortsatte med att daska till vara, sa de gick lite loco. dock var han underhallande att titta pa, helt vansinnig den javla ungen.
min kamera har ocksa gatt sonder, tror jag. "fel pa minnseskortet", sager den. jag ar arg. om nagon vet vad jag ska gora at saken, vanligen informera mig.
ikvall ska vi ata mat, lyssna pa lite brasiliansk musik pa en restaurang och sen sova. imorn aker vi till ihla grande, en lugn men tydligen "slaende vacker" o, for att kurera. maste bli frisk.
idag saknar jag kristoffer sa mycket att det gor ont. fastan jag har det jattebra har ar det smartsamt att vara ifran dig. langtar tills jag far lukta pa dig igen...
hur som. ar nu i paraty, en liten ort sydvast om rio. staden ar kand for sin historia och dess historiska centrum. det har vi dock inte engagerat oss sarskilt mycket i, mer an att tycka att byggnaderna ar vackra. det pagar for tillfallet nan kristen festival har, och inte for att jag har sa mycket til overs for religion, sa ar det anda mysigt att se hur hela stan ar vid liv, glad och fargstark. sen vi kom hit har vi tagit det relativt lugnt. jag har blivit matforgivtad och bajsat som jag vet inte vad, men nu ar det bra. dock har jag istallet dragit pa mig varldens forskylning. igen. lite trottsamt. men, skont att inte behova ha hall igang dygnet runt. tiden har har vi spenderat ute pa en bat, badat i vackra vikar, simmat till fina strander och djungellika oar. vi har rockslidat i skogen pa berg, likt kanor, ner i en liten sjo, vilket gav lite skrapsar pa armar och rumpa, men det det var det vart. igar kvall at vi ute och at for andra gangen, och konstaterade an en gang att det inte ar vart det. det ar dyrt och inte sarskilt knullande i munnen. dock var brodet en sensation, speciellt eftersom vi fick knackebrod, nagot vi saknat sen vi lamnade sverige. till var lycka har vi ocksa hittat ett paket all bran med extra fibrer, men da fick leonies mage fiberchock eftersom det enda som finns att tillga har ar vitt brod. javligt gott, dock. min mage blev bara glad. idag har vi varit och ridigt i djungeln hela dagen. det var fantastiskt. badade i vattenfall, tittade pa fina blommor och lustiga sma djur, samt galloperade pa dammiga vagar. jag blev som ett litet barn nar hasten borjade springa. med pa turen var en tolvarig liten pojke som var helt galen. vet inte om det var ledarens son eller hur han horde ihop dar, men det hor inte till saken. han piskade sin hast till vansinne, samt fortsatte med att daska till vara, sa de gick lite loco. dock var han underhallande att titta pa, helt vansinnig den javla ungen.
min kamera har ocksa gatt sonder, tror jag. "fel pa minnseskortet", sager den. jag ar arg. om nagon vet vad jag ska gora at saken, vanligen informera mig.
ikvall ska vi ata mat, lyssna pa lite brasiliansk musik pa en restaurang och sen sova. imorn aker vi till ihla grande, en lugn men tydligen "slaende vacker" o, for att kurera. maste bli frisk.
idag saknar jag kristoffer sa mycket att det gor ont. fastan jag har det jattebra har ar det smartsamt att vara ifran dig. langtar tills jag far lukta pa dig igen...
Kommentarer
Trackback