farväl

anlande till rio, trotta och vilsna, med stora vaskor och for varma klader. gjorde oss hemma i vaningssangen och utforskade rios gator. har tagit oss an stadens enorma bussystem, och det med gott resultat. tack, tak lilla sprakpalor. de enda ord som behovs for att vara saker pa att man tar sig dit man vill ar "bus para...". antingen nickar bussnissen, eller sa skakar han pa huvudet. sa vi lyckades ta oss fran hostel, till jesusstatyn (som var fanigt ilten, en riktigt besvikelse, men med slaende utsikt), och dar upp med the trem till toppen, pa vilket vi fick oss sambadrumbeat av svarta trumslagarnissar. jag blev lycklig, och sedan vidare till praia ipanema, dar vi vandrade i osregn och tittade pa surfande riobor. pa kvallen at vi god bbq pa vart hostel, och for sedan ut pa den haftigaste klubben nagonsin, med nyfunna riovanner. tre vaningar med livsglada manniskor, livesamba, klubb och mys. var varm i hjartat av alla leenden och alla rytmer nar jag flot i sang pa morgonkvisten. rakade aven pissa pa min passkopia, samt spola ner den i toaletten, vilket hade kunnat bli problematiskt, men jag hade tur.

vad vi har lart oss ar att personalen pa tim inte kan prata engelska, men efter ca en timma kan man anda komma ut darifran med ett brasilianskt simkort. dock maste man infinna sig i butiken ytterligare tre ganger, eftersom ingenting tycks fungera, och allt sker pa portugisiska. det gar ocksa att kommunisera med hysteriska gester och minspel. tack lilla efterblivna pojkflicka pa tim. nu kan vi iaf kontakta varandra och omvarlden och lite till.

for alla som en gang tanker aka hit, se till att inte besoka saquarema under lagsasong, sa tomt att man kan tro att hela staden har smitit under jord. dock at vi de godaste grillspetten hos en gammal tant mitt pa gatan. kan vara vart ett besok bara darfor.

ar nu i buzios, en liten stad norr om rio, som en gang i tiden upptacktes av brigitte bardot, nagot som ar svart att undga. har har hon egna kafeer, restauranger och barer, och gatorna kantas av tavlor och statyer pa kvinnan. hur javla speciell kan hon vara?

igar fick jag iaf smaka pa tobak gjort av vindruvor, lyssna pa grym akustisk gitarr och fabulos sang.

vi har ocksa insett att detta land ar inget for fattiglappar. att leva har ar nastintill som sverige, nagot som forvanat oss lite. men standarden ar ocksa tamligen hogre an forvantat. saterna pa bussen fran rio var skonare an min soffa. sa man far anda lite for pengarna.

har solat pa playan hela dagen, inforskaffat en brasiliansk bikini (dock utan string), men tamligen sparsam med tyg anda. har ska vi stanna ett par dagar och para ha det skont. ligga pa playan och dricka frukt. imorn byter vi upp oss mot ett luxiurious hostel mitt pa playan. fint som snus.