ärnst

Första maj och min lilla pisse-nisse Fritjof fyller år. Hipphurrey till honom. Gårdagen vill jag inte prata om. En bojkott av Valborg, tack. Kanske var det inte så illa, kvällen slutade åtminstone bra. Dessutom träffade jag Mikaela och co, vilket var länge sedan och mycket trevligt. Synd att det blev en sån kortis, dock. Jag och Julia gick runt och kärleksdeppade hela dagen och kunde inte på något sätt förstå Kalina's positiva inställning till singellivet. Dock var det inte så mycket att förstå, eftersom hon först igår lyckades klämma fram att hon lever det äkta Hollywoodlovestorylivet. Sådant händer tydligen, även om jag själv ännu inte tror på det. Nu nalkas dessutom kärleksdagarna, vilket känns lite lagom bra. Dags för våra sexsketcher åtminstone. En jeklansjeklans massa maffamaffa ska det bli, samt förhoppningsvis givande föreläsningar. Rock on, me have tå säj. Men tvingas jag att se på alla turtiga kärlekspar kommer jag spy ner varendenda toalett på hela skolan. På riktigt! Jag har tappat tron på kärleken, så den som tror sig kunna återupprätta den och motbevisa mig är välkommen. Hjärteligt välkommen! Kvällen blev ytterligare en godiskväll hos Emma med musikalsötisarna. Jag vågar inte tänka på hur mycket godis jag har stoppat i mig denna veckan, så tänker inte göra det. Jag har inget undermedvetet som säger stopp till mig längre. Skulle kunna äta hur mycket som helst. Nu ska det dock bli åtminstone två vita veckor, på riktigt. Annars kommer jag bli ruinerad, tandlös och död. Jamie och jag har hittat tillbaka till varandra igen, vilket åtminstone skänker mig lite ljus. Imorgon måste jag by the way cykla till tåget, vilket jag inte orkar. Saker och ting sägs dock bli till vad man gör dem till. Men en lerig cykeltur genom skogen kan inte bli annat än lerig, varm och jobbig, i'm sorry, typ. It's just another story caught up in another photograph I found. Jamie väntar på mig. So long folk.

Peace out alla peas.